Familjeträdets blogg

Makrill, dammråttor och tomma ord

”Jag som trodde att vi hade samma målbild! Att vi var överens om hur vi ville ha det. Men det var bara tomma ord”.

I en relation hamnar vi ofta i ett läge där vi ska få saker att fungera. Det kan handla om hur vi ska få vardagen att fungera. Hur vi ska förhålla oss till barnen. Hur vi ska få vår relation att hålla ihop.

Vi hamnar i en konflikt om städning. Jag tycker att jag får städa för mycket. Du säger att du jobbar mycket och när du kommer hem måste du få vila.  Men att du ska ta ansvar för städningen. Vi bestämmer ett städschema men det håller i 2 veckor, men sedan ligger dammråttorna fortfarande kvar i hörnen. Vad hände här?

Vi hamnar i en konflikt om matlagningen. Jag tycker att jag hela tiden får tänka på vad vi ska äta och sköta inhandlingen av mat. Du säger att du ska ta ansvar för matlagningen och vad som behöver köpas in. Det håller i 2 veckor men sedan blir det smörgås med makrill i tomatsås några dagar i rad. Vad hände här?

Vi hamnar i en konflikt om barnens vardag.  Jag tycker att jag får ta ansvar för barnens kläder, skjutsa och hämta dem till och från skolan och se till att de kommer till sina fritidsaktiviteter.  Du säger att du ska ta ditt ansvar och ”ställa upp” så att det fungerar. Det håller 2 veckor. Sedan ringer du och säger att du måste jobba över. Vad hände här?

Vi hamnar i konflikt om vår kärleksrelation. Jag behöver ömhet, beröring och bekräftelse på att du älskar mig. Du säger att du ska ta ansvar för det. Det håller i 2 veckor men sedan somnar du ändå i soffan framför TV:n. Vad hände här?

Det finns många hinder på vägen för att få vår vardag att fungera även om vi är överens om hur det ska gå till.

Det vi inte tänker på är att det krävs en ansträngning i att förändra ett beteende som vi är vana vid. Och att det är lätt i en diskussion att lova saker för att få slut på en diskussion som känns lite jobbig.  Och tar vi det inte på allvar förskjuter vi bara konflikten till att bli än värre.

Kärleken tål väldigt mycket men kan svalna om det blir för många burkar av makrill i tomatsås, dammråttor i hörnen som växer till krokodiler samt en partner som prioriterar soffan istället för samvaro.

Vad händer om vi förändrar vårt beteende?  Hur skulle det förändra er vardag?

 

 

 

När skrattet försvann i bonusfamiljen

Söndag morgon. Jag och min man har hamnat i soffan med var sin kopp kaffe. Vi kommer in på vår första tid som par och bonusföräldrar.

Vi var nykära och livet lekte. Vi ville vara tillsammans hela tiden och vardagsproblemen lyste med sin frånvaro. Förälskelsen upptog större delen av vårt liv. Vi sköt upp en del annat som vi skulle bli uppmärksammade på när vi vaknade upp från vår drömvärld?

Vad hände då när vi vaknade upp?

Vi började fokusera på allt annat än på vår relation. Det blev en slagsida åt ett helt annat håll. Vi tappade bort oss själva och konflikterna ökade i takt med att gapet mellan oss blev allt större.

Vi gjorde allt för att våra bonusbarn skulle ha det bra. Vi var otroligt noga med att lyssna på alla andras behov. Det var viktigare att göra alla andra glada än att fortsätta göra vår relation stabil så att vi kunde hantera de utmaningar vi hade runt omkring oss och som skulle komma framöver.

Vad skulle vi tänkt på?

Vi insåg efter att tag att vi skulle behövt prata mer om hur vi ville ha det istället för att ta hänsyn till alla andra. Och då menar jag verkligen alla. I en ombildad familj kan det finnas mycket skuldkänslor och då är det lätt att agera utifrån andras förväntningar. Inte hur vi vill bygga upp en stabil grund.

Konsekvenserna av att vi tappade bort vår egen relation var att vi också blev vilsna i en del andra relationer för att vi inte var samspelta. Vi agerade efter eget huvud. Vi hade förväntningar på både oss själva och varandra. Både uttalade och outtalade. I en ombildad familj bör vi se oss som ett lagbygge där taktiska genomgångar är lika viktiga som något annat. Det finns relationer i en ombildad familj som inte bygger på blodsband. Då får vi också hantera det annorlunda.

Hur kom vi vidare?

Efter hand, när vi blev medvetna om problemet försökte vi hitta strategier för att inte glömma bort vår egen relation. Vi planerade in stunder som var vikta åt våra behov. Kunde vara närhet, tid för samtal, upplevelser och annat som fick oss att känna oss viktiga.

Vi kom överens om vilka regler som var viktiga att ha gemensamt i vårt hem. (Vilket tog lång tid att enas om).

Men framför allt försökte vi hitta det som försvunnit på vägen. Skrattet! Humorn är viktigt för oss båda och förmågan att skratta hade försvunnit i allt allvar som omgav oss. Vi hade mist en viktig del i vår relation som gjorde att vi orkade med vardagen utan att behöva hamna i massa konflikter. Humorn räddade vår relation.

Vad är er bas för att få relationen att må bra?


Är det alltid bra med goda råd?

”Vad glad jag blir när du försöker förstå hur jag känner det. Vad glad jag blir när du ställer fler frågor. Vad glad jag blir när du bekräftar mig istället för att komma med goda råd”

Idag vill jag skriva om den där gången när vi fick uttrycka våra känslor utan att omgivningen måste trösta, komma med goda råd eller tillrättavisa. När vi fick tid att bearbeta det där som kändes sorgligt.

Det kan skapa osäkerhet när en person vi möter eller bor ihop med är ledsen. Vi är ofta uppfostrade till att försöka göra det så bra, så fort som möjligt.
Vi är ledsna av en anledning som är relevant för den personen. Och vi kanske behöver vara i den känslan för att kunna bearbeta det istället för att trycka undan så att omgivningen ska ha det bra och slippa oroa sig.

Fundera på den där gången du blev bemött utan några goda råd. Du behövde inte få dåligt samvete för dina tårar som rann nedför din kind för att du borde vara glad istället. Du fick istället hjälp med att sätta ord på det som gjorde dig ledsen. Du fick en varm kram som du kunde vila i.
Den där gången när någon sa att jag förstår att du är ledsen och låt tårarna rinna. Här har du en servett. Jag finns här om du behöver mig.

Att hjälpa till är något som är inbyggt i vårt beteende. Det är full normalt. Det vi behöver tänka på är hur vi vill bli hjälpta. Det kan vara högst individuellt.

Jag föredrar att inte ha någon som talar om för mig hur jag ska känna eller hur jag ska göra. Är jag ledsen vill jag vara det tills jag är beredd att gå vidare. För mig finns det inga genvägar. Jag behöver också någon som är intresserad av hur jag känner och tänker.

Hur är det för dig?

GDPR- Dataskyddsförordningen

Hej!                                                                                                                                        2018-05-24

Den 25 maj 2018 börjar den nya dataskyddsförordningen GDPR gälla i hela EU.

GDPR (General Data Protection Regulation) ersätter den svenska personuppgiftslagen PUL, och innebär ett ökat skydd för din personliga integritet. Syftet med GDPR är att förstärka de rättigheter kring personuppgifter som du som har som enskild.

För oss på Familjeträdet är det viktigt att du som prenumererar på vårt nyhetsbrev eller köper våra tjänster känner dig trygg med hur vi sparar och hanterar dina personuppgifter.

Så skyddar vi dina personuppgifter

På den här sidan kan du läsa om vilka personuppgifter vi på Bussjö 200 AB/Familjeträdet sparar och varför vi gör det. Allt sker på ett säkert och lagligt sätt i enlighet med EU-förordningen GDPR, General Data Protection Regulation.

Denna integritetspolicy beskriver Bussjö 200 AB/Familjeträdets behandling av dina personuppgifter och gäller när du använder Bussjö 200 AB tjänster eller på annat sätt är i kontakt med oss.

Bussjö 200 AB/Familjeträdet ansvarar för dina uppgifter

Bussjövägen 200 AB/Familjeträdet, org.nr. 559134-4592, är ansvarig för att dina personuppgifter behandlas på ett lagligt sätt.

Så skyddar vi dina uppgifter

Bussjö 200 AB/Familjeträdet värnar om din integritet och skyddar alltid dina personuppgifter med de tekniska och organisatoriska åtgärder som i varje enskilt fall krävs, och säkerställer att behandlingen sker enligt gällande lag.

Så får Bussjö 200 AB/Familjeträdet dina uppgifter

Vid tillfällen som till exempel anmälning av nyhetsbrev, offertförfrågan samt bokningar och bekräftelser innebär det att du lämnar någon form av information till Bussjö 200 AB/Familjeträdet.

Exempel på uppgifter som vi hanterar

Namn, e-postadress, telefonnummer, postadress.

Så använder vi dina uppgifter

Bussjö 200 AB/Familjeträdet behandlar dina personuppgifter för att kunna fullgöra våra tjänster till dig, till exempel bokning av samtal, inbetalning med Swish och fakturahantering samt av utskick av vårt nyhetsbrev.

Skulle det uppstå situationer där vi kommer att behöva hantera dina uppgifter på ett annat sätt tar vi kontakt för att få ett samtycke.

Dessa har tillgång till dina uppgifter

Dina personuppgifter används av Bussjö 200 AB/Familjeträdet som består av 2 ägare. Vi lämnar inte ut personuppgifter till andra bolag om vi inte behöver göra detta på grund av lag, förordning eller myndighetsbeslut, eller för att skydda våra rättigheter eller tredje parts rättigheter. Vi vidarebefordrar, säljer eller byter aldrig dina personuppgifter för marknadsföringsändamål till tredje part utanför Bussjö 200 AB.

Dina rättigheter

Du har rätt, 1 gång/kalenderår, att när som helst begära information om vilka personuppgifter vi har sparat om dig. Din begäran ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad samt innehålla uppgift om namn och personnummer. Detta behöver vi för att säkerställa att vi lämnar ut uppgifterna till rätt person.

Skicka din begäran om registerutdrag, information eller rättning av felaktiga uppgifter till:
Bussjö 200 AB, Bussjövägen 200, 271 99 Ystad.

Om dina uppgifter hos Bussjö 200 AB/Familjeträdet är felaktiga, ofullständiga eller irrelevanta, kan du begära att få dem rättade. Vi kan inte radera uppgifter då det föreligger ett lagstadgat krav på lagring, som exempelvis bokföringsregler. Vi kan heller inte radera uppgifter när det finns legitima skäl till varför uppgifterna måste sparas, till exempel obetalda skulder.

Du har även rätt klaga till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter.

Uppdatering av integritetspolicy

Bussjö 200 AB/Familjeträdet gör löpande ändringar i denna policy. En ny version blir gällande när den görs tillgänglig på webbplatsen.

Avregistrering av Nyhetsbrev

I slutet i varje nyhetsbrev finns det möjlighet att avregistrera sig och då försvinner mailadressen från vårt register. Så klart hoppas vi att du stannar kvar som prenumerant på vårt nyhetsbrev .

Mvh

Stina och Thomas Pettersson på Familjeträdet

 

Har en bonusförälder frihet att forma sin egen tillvaro?

Har en bonusförälder frihet att forma sin egen tillvaro?

Bonusmamma, bonuspappa och bonusbarn? undersköterska, rektor och målare? Vän, svåger och farmor? Finns det en minsta, gemensam nämnare?

I alla roller som finns följer det också, mer eller mindre, med förväntningar från omgivningen. Kanske också en idealbild eller en myt om hur det ska vara.

En farmor kanske ska vara ganska generös när det gäller regler, det ska lukta bullar i hallen och det är roligt att gå och handla i affären för det kan slinka ned en påse med geléhallon redan på onsdagen.

En rektor ska vara en man med mycket pondus som kan fatta snabba beslut och peka med hela handen. Gärna att auktoriteten sitter i kroppslängden. Och har han en brun manchesterkavaj med skinnlappar på ärmarna så är det fulländat.

En vän ska ställa upp i alla lägen. Vara anträffbar, hänga med i alla svängningar och vara en bra lyssnare när det behövs och inte vara för kritisk.

Det finns en tendens till att det börjar framträda en idealbild över hur en bonusfamilj ska vara. Och hur en bonusförälder ska agera och hantera sin vardag.

Redan när vi hör begreppet ”bonusförälder” har vi en bild av hur den personen ska vara och hur det är. Vi kanske glömmer bort att det finns människor bakom begreppet som måste få ha friheten att forma sin egen tillvaro. Men nu börjar det framträda en acceptans för att det finns ett sätt, det riktiga sättet, att förhålla sig till rollen. Precis som det finns bilder av andra roller.

Ta t.ex. första stadiet när vi går in i en bonusförälder-relation. Bonusföräldern borde ha förberett sig innan den gav sig in i bonusfamiljen. Du borde vara så förståndig att du redan från början insåg att du hade ett val. Du skulle inte ha låtit kärleken ta över och vara så egoistisk. Du borde ha kopplat på hjärnan i förälskelsestadiet.

Du skulle också inse att du kunde hantera din partners ex-relationer, se till att alla fick sin del av kakan och alla skulle vara nöjda och glada. Och du skulle vara kittet för att hålla ihop alla relationer.

Du ska också ta ansvar för dina känslor och inte låta dem gå ut över någon annan och vara förnuftig, förstående och ödmjuk inför det du möter och hantera många situationer som du egentligen inte har någon erfarenhet av. Du ska heller inte vara svartsjuk på din partners barn eller tidigare liv för då är du en ”dålig” person.

Det kan läggas väldigt mycket skuld- och skamkänslor på en bonusförälder för att den inte har tänkt igenom sina val ordentligt. Det blir till en norm.

Det finns en risk för att vi tappar bort oss själva i alla roller som vi ska leva upp till som vår omgivning förväntar sig, oavsett om det finns olika sätt att vara farmor, rektor eller bonusförälder på.

Visst borde det finnas många olika sätt att hantera roller. Och att det är mångfalden som får oss att utvecklas.

I varje fall i min värld. Hur ser din värld ut?